Utbildnings­­departementet

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan.

– förslag för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Utredningen har haft i uppdrag att för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. I uppdraget har också ingått att se över hur ersättningen påverkas av elevers program- och skolbyten samt att utreda ett system för finansiering av fristående resursskolor inom gymnasieskolan.

Här kan du ta del av svaren från instanserna som remitterats Hemställan från Universitets- och högskolerådet (UHR) om en reglering av nuvarande och kommande personuppgiftsbehandlingar i den nationella betygsdatabasen (BEDA).

Torsdag den 29 oktober kl. 14.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl.

Här kan du ta del av svaren från instanserna som remitterats En ny speciallärarutbildning (SOU 2026:50).

Faktapromemoria gällande Europeiska kommissionens förslag till förordning om portabilitet av kvalifikationer och kompetenser, COM(2026) 992, 970.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Kommissionens förslag till förordning om portabilitet av kvalifikationer och kompetenser.

Regeringen beslutade den 31 juli 2025 kommittédirektiv om tydligare regler vid undantag från skolplikten (dir. 2025:77). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 17 juni 2026. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 18 december 2025 förlängdes utredningstiden till den 18 november 2026 (dir. 2025:111).

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2026:51 Fri att lära och leva – Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet.

Sedan regeringen tillträdde 2022 har främjandet av judiskt liv och bekämpandet av antisemitism i Sverige varit högt prioriterade frågor. Regeringens arbete fokuserar på tre områden: utbildning, att öka tryggheten för judar i Sverige och att främja judiskt liv i Sverige. Under mandatperioden har regeringen genomfört flertalet insatser på området, bland annat beslutat om Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism.

Vid det internationella rymdtoppmötet i Paris har Frankrike och Sverige kommit överens om att ta fram en färdplan som ska utgöra ett politiskt ramverk för ett förstärkt bilateralt rymdsamarbete.

– ansvar, uppdrag och stärkta förutsättningar för framtiden

Betänkande av Utredningen om stärkt skydd av den akademiska friheten.

Regeringen beslutade 2024 om en pilotverksamhet med en ny utbildningsform – nationell yrkesutbildning. Nu får en utredare i uppdrag att omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten och lämna förslag för att möjliggöra ett eventuellt permanent införande av utbildningsformen.

I dag finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Regeringen beslutade därför 2024 om en pilotverksamhet med en ny utbildningsform – nationell yrkesutbildning. Nu får en utredare i uppdrag att omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten och lämna förslag för att möjliggöra ett eventuellt permanent införande av utbildningsformen.